För någon vecka sedan lärde hon sig att säga Nej, eller Näpp som hon säger. Det är så himla gulligt att jag skrattar åt henne varje gång. Tidigare när hon inte ville ha mer mat vände hon bort huvudet och gjorde pruttljud, men nu vänder hon bort huvudet, sätter händerna för ansiktet och säger högt Näpp. Jag vet dock inte om jag kommer att tycka att det är lika gulligt när hon är två år och i trotsåldern, men just nu smälter jag varje gång.

Hon har även sagt sitt eget namn, duktiga tjejen! För några dagar sedan pekade Alvas mormor på tygbokstäverna jag sytt som bildar Alvas namn, och så pekade Alva och sa - Avva! Mycket duktigt att kunna läsa innan man fyller ett år tycker jag..